Sol och moln

Här är bilden jag brukade ha överst på bloggen, men då den inte längre riktigt passar in i den nya mallen (bilden är för liten) så lägger jag in den här i ett eget litet inlägg istället.

Solen är värd att dyrka

Om vi endast får dyrka en sak, ett väsen, här i världen så måste vi - om vi är kloka - dyrka Solen. T.o.m planeterna, dessa gudar och dessa natthimlens eviga vandrare, gör så; och vilka är vi att göra annorlunda?

Solen håller oss alla vid liv, osjälviskt och rättvist, men vad vi sedan gör med dessa våra liv och vår förgängliga tillvaro är upptill oss själva. Solen ger oss dock det stöd på vägen som vi så väl behöver - samt visa råd.

Men ack, stackare, varför lyssnar du inte?

Solen är Kärlek

Finns det något vackrare i vår värld än Solen? Tror inte det. Idag på morgonen när jag tittade ut genom fönstret så möttes jag av vår egen kära Moder Sols varma strålar - precis som vanligt, och precis som det ska vara - och med ens så kändes livet helt underbart. Att Solen har den effekten på oss är vi alla väl medvetna om. Någon kallade det sätt som Solen håller oss alla vid liv på för ... kärlek. Och när man tänker på saken så inser man att det sätt som vår vackra sol osjälviskt ger oss livets gåva, så kan man ju inte annat än hålla med.

För mig är det enkelt att förstå varför man förr dyrkade Solen på det vis man gjorde. Lika svårt, och sorgligt, är det faktum att vi idag dyrkar andra gudar, upptagna med den här världens alla lockelser och förströelser som vi är. Vi tar Solen för givet, och reflekterar sällan eller aldrig över vad hon ger till oss, eller vad vår relation till denna gudomligaste av himlakroppar egentligen är. Jag hade utan svårighet bytt bort allt den här världen har att erbjuda för att få en sista skymt av Solen innan jag dör, sa visst någon ... någongång ... någonstans. Kanske var det jag:)