En liten blogg om mina iaktagelser och funderingar kring lite av varje. En del filosofi blandat med samhällskritik, kultur och historia kommer det att bjudas på, men även lite mer lättsamt material. Välkommen.
Visar inlägg med etikett Norrland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Norrland. Visa alla inlägg
söndag 1 februari 2009
Norrländskt vatten: ett makalöst faktum
På en av mina vandringar i de norrländska skogarna härom året så stötte jag på en skylt där det stod att vattnet i bäckarna var drickbart (önskar nu jag tagit en bild på skylten, önskar dessutom jag haft en kamera, måste köpa en snart), något som ställde mig helt. Visserligen så kände jag till att så var fallet, men att få se det skrivet på en skylt och med mina egna ögon gjorde på något underligt vis att jag plötsligt insåg vad det verkligen betydde, och hur totalt åt totalt fel håll vi människor nu är på väg. Tänk bara på saken själva en stund: du kan dricka vattnet i närmaste bäck. Det är nästan så att man behöver nypa sig själv i armen. Inte kan man väl det? Jo, man kan faktiskt det. Vattnet där är renare än det du har hemma i kökets vattenkran. Och detta faktum är helt enkelt makalöst, speciellt när man som stadsbo tvingas dricka detta kranvatten - som innehåller ... ja, vad det egentligen innehåller (förutom vatten) vill nog helst inte veta? Vi människor har glömt vilka vi är - varelser som var menade att leva nära naturen - och vi lever nu i disharmoni med oss själva och vår omvärld.
söndag 25 januari 2009
De ljuva mörkret
Jag har med åren blivit allt mer förtjust i mörkret, och har svårt att somna om det inte är någorlunda mörkt i sovrummet. Inget konstigt med det kan tyckas. Det underliga är dock att jag som barn var precis tvärtom, och kunde då under inga omständigheter somna om inte en lampa var tänd i närheten. Att jag var mörkrädd är inget jag skäms över att erkänna, även om jag idag har svårt att förstå exakt vad det var som var så hemskt. Tänk hur man förändras ändå - med tiden, och med insikt i vad livet handlar om. Nuförtiden så anser jag nattens mörker vara underbart och en guds gåva till oss människor; och ibland - efter en tung dag - så ser jag tom dagens "mörka" avslutning som en riktig högtidstund: dagens höjdpunkt. För ett par år sedan, när jag tillbringade ett par veckor i Norrland, så hade jag väldiga problem med att somna, eftersom jag var där i juni, då det i princip är ljust dygnet runt. Där gällde det att ha ordentliga rullgardiner i fönstren, om man inte ville bli väckt redan klockan 3 av morgonsolens sken, men när man lärt sig att hålla solljuset ute så gick det hur bra som helst att även där få sova ut.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)