Om belåning

Vägen ur den ekonomiska krisen: Belåning? Visst låter det som en klok lösning på dagens ekonomiska krissituation? När vi inte har pengar så vi klarar av att ta hand om oss själva och våra egna hemländer ... så väljer/tvingas dagens politiker att ta stora lån av de internationella storbankerna, vilka ägs av ... ingen vet? För att göra saken än intressantare för oss vanliga medborgare så är det inte våra politiker som tar lånen - det är vi, för det är vi som ska betala tillbaka dem med våra skattepengar. Nu kan man ju fråga sig varför jag vill ta ett lån från de internationella storbankerna, speciellt som jag inte tycks ha något att vinna på affären? Alla lån måste nämligen betalas tillbaka, eller rättare sagt, man behöver göra inbetalningar som tack för de lånade pengarna, något som kallas för ränta; och det är denna ränta man från bankhåll är ute efter - man vill inte ha de lånade pengarna tillbaka, eftersom man då inte längre får någon ränta inbetald. Vad vi här har är således inget annat än ren och skär utpressning av hela nationer. Vi har alltså lån som aldrig kan, eller får betalas tillbaka. De enda, förutom räntan, som storbankerna är intresserade av är låntagarnas tillgångar, men endast om inte själva lånet minskar. Tillgångarna säljs ut för att förhindra att lånen ökar. Men som vi alla vet så kommer det efter en tid av ränte-inbetalningar en tid när man faktiskt börjar skönja ett ljus i mörkret, men när så sker så är detta tyvärr inget annat än en villfarelse, ty i detta läge av ljus så händer följande ... man tar nya lån. Och så håller det på. Och detta gott folk är big business i ett nötskal, och det är en sådan fantastiskt fin affärsverksamhet att den aldrig någonsin kommer att gå omkull, speciellt inte som storbankerna inte är något annat än världens största kartell. Det är den eviga businessen. Islands ekonomi knäcktes ju som bekant för en tid sedan, och lösningen för våra bröder i väster blev inte oväntat ... att belåna hemlandet upp över öronen. Men Island var bara förrätten. Storbankerna håller nu som bäst på att ta på sig finkläderna, för man ska snart gå på galakväll där en festmåltid av sällan tidigare skådat slag väntar. Och detta kalas kommer att hållas i Norge, och under festmåltiden där så kommer man att diskutera värdlandets EU medlemskap, och hur hög räntan ska bli på de nya lån som norrmännen tänker/tvingas ta.

Är "våra" banker under vår kontroll?

Den ekonomiska krisen vi befinner oss i har medfört att de som varit förutseende nog nu har möjligheten att göra ordentliga klipp. Inte minst gäller det inom bankvärlden, något som våra isländska bröder och systrar känner till alltför väl. Kanske är jag en aning cynisk, men nog var det väldigt lägligt det sätt som Islands ekonomi knäcktes på? Deras banker har nu blivit uppköpta till reapris av utländska intressen. Island kommer så klart att klara sig, men man har förlorat sitt självbestämmande, då man nu är skuldsatta upp över öronen.

Var ska det hela sluta, och hur kommer framtiden för Sverige att te sig? Ska även vi bli utsatta för en attack, likt den vi åkte på i början av 90 talet? Kanske klarar vi oss den här gången - vi har ju inget kvar som de kan röva bort från oss? Personligen så tror jag istället att Norge är landet man helst av allt vill brandskatta; deras oljeintäkter förvaras nämligen i Europas mest välfyllda - men inte mest välbevakade? - skattkammare, och i och med att man står utanför EU så är man lovligt byte. Så se upp kära broderfolk och passa på att njuta riktigt ordentligt av Julen det här året.